*Kanelbullen Ullis sover..

.
I inlägg 450 går tankarna till våran lilla bulle Ullis som somnade in igår. Numera är hon en stjärna på himlen.
Jag är verkligen inte en hästmänniska, har aldrig varit intresserad och kommer nog aldrig att bli. Men vissa hästar fastnar långt inne i hjärtat.
Den första var Nappe, Napoleon. Han hade vi när jag var liten. Vad jag kan komma på den första häst jag faktist ridit. Jag kommer inte ihåg vad han var av för slag, men någon typ av ponny. Söt som få..
Sen kom hästen Alma. Inte våran häst, men hon bor i stallet där vi hade våra hästar förr. En sån karamell. Jättego, kramig och med de vackraste ögon jag sett.
För nåt år sen kom den lilla lilla runda shettisen till vårat (mammas) hem. Hon var inte alls som en häst och speciellt inte som en shettis. Jag skulle mer beskriva henne som en hund. Kelig, busig och go. Snäll och kärleks. Hon ser precis ut som jag tycker en häst ska se ut. Kolafärgad med ljus man och svans. En riktig snygging med andra ord! Lilja tycker verkligen om Ullis och U:s kompis Tess. Men jag har alltid litat 100% på Ullis när Lilja är i närheten.

På morgon , när mamma kom in för att göra hästarna igår så låg Ullis och sov sin sista vila. Av boxen att döma så har hon bara somnat. Hon hade ätit sin mat, men verkar inte ha bökat och stökat där inne. Däremot fanns där blod som runnit ur munnen och näsan. Varför eller hur hon somnat in förblir ett mysterium. Vi hoppas bara att hon inte har haft ont.

Nu önskar jag förstås en värdig begravningsplats åt henne. Men det är ju svårt att placera en häst någonstans under jorden. Inte ryms hon heller på kullen där alla våra andra djur ligger. Men vi kanske kan gräva ner ett minne av henne där till våren?

Tillomed jag har fällt en hel del tårar, trots att jag inte tycker om hästar. Det är nog många som tycker det är tråkigt, för hon har nästlat sig in i de flesta hjärtan som mött henne.
Jag tycker det är tråkigt för Liljas skull. "Hennes" häst är borta. Hästen som jag hade hoppats skulle hjälpa henne att få respekt för hästar, att lära henne allt om den delen av livet.
Kvar finns Tess, hon är också fin. Men för mig är hon bara en häst. Jag litar inte på henne och jag vill inte att Lilja ska vara inne i hagen med henne. Det kanske går över..