Det har blivit mycket bättre. Måltiderna med Lilja har blivit betydligt trevligare. Fastän det egentligen går emot mina principer, så får hon äta frukost och kvällsfika i vardagsummet. Eftersom hon oftast äter det själv. Ingen orkar sitta med henne i köket och vänta och vänta på att hon ska bli klar.
Lunch och middag äter vi förstås i köket. Där har vi minskat på lite regler om vad som gäller. Nu är jag nöjd om hon smakar maten, hur mycket det då blir, det struntar vi i. Hon får i sig nog ändå, trots sina bebisportioner. Hon växer så det knakar och utvecklas mentalt i rasande fart. Det går ingen nöd på henne.
Men störst av allt så är det MIN inställning kring det hela som ändrats. Jag är inte lika spänd och hysterisk kring mängd, uppförande och bordsskick. Jag tror det är därför Lilja själv har taggat ner lite.
Det känns skönt att erkänna att det är jag som varit FÖR hård. Ibland, eller ofta, ser jag Lilja som så mycket äldre än vad hon egentligen är. Just därför att hon på många sätt beter sig och har alltid gjort det, mognare än många jämnårsbarn.
Men som sagt, nu ser jag fram emot måltiderna. Det är jag superglad över!
Hej! Jo de har blivit en sån enorm förändring.
SvaraRaderaJag tog upp allt på föräldramötet och sa att jag är missnöjd med hur dom sköter allt, och specielt nu att ibland när man hämtar och lämnar på dagis är de ingen som märker de, jag får sällan nån respons på hur dagen gått eller få chansen att berätta hur morgonen varit hemma,
så nu är dom jätte noga med allt!
men de var ju också för att vi hade en insident förra veckan (tror jag de var) då Jonna blå vägrade dagis!
hon skrek sej hes och fejkade sjukdom bara för att få vara hemma.
så fort jag nämde dagis åt henne började hon gråta.
Så jag tog upp de med Åsa (fröken) och hon vart helt förskräckt!
efter de har faktiskt allt flytit på bra, dom har chema att vara ute iaf en dag i veckan.
de är svårt varje dag sa hon med tanke på aktiviteter dom håller på med.
men sång och läsning har dom varje dag!