*Ångestdag..

Då sitter jag här igen. Ångest inför dagen. Alltid de här dagarna vaknar jag och är genast på dåligt humör. Det brukar oftast hålla i sig tills jag somnar igen för aatt invänta ny dag. Varför ska hela dagen bli förstörd? Jag pratar såklart om det där stället man måste besköka då o då när man är arb.lös och söker arbete. Jag försöker förbereda mig och stålsätta mig inför den verbala misshandeln som oftast uppstår.
Varför ska det vara så jäkla svårt att vara arb.lös? Varför ska det vara omöjligt att vara arb.lös och förälder samtidigt som man vill få ut någon fjuttig peng i ersättning? Nästan varje gång jag är där slutar det med att jag bara vill gråta för att jag är så arg. Hur kan arb.förmedlingen och a-kassan jobba emot varandra? Hur kan barnsomsorgen plötsligt bli som en biltvätt? Snabbt in, snabbt ut, inte speciellt effektiv.. Inte bra att vara så irriterad så här tidigt på morgon. Måste nog sätta på lite kaffe så jag klarar den här dagen..