.
Jag vill skrika lite.Det känns som att det skulle kännas bättre så. Fastän jag vet att så inte är fallet. Jag är trött och jag är på dåligt humör. Eftermiddagar och kvällar handlar numera om att bråka med Lilja. Jag orkar inte vara arg.
Min plan var att försöka sluta röka när limpan är slut, men nu känner jag igen känslan och jag är rädd att humöret ska gå ut över lillan.
Jag har en känsla som jag känner igen. Jag tycker inte om den. Men jag tvivlar starkt på den. Jag blir lite rädd.
Nää usch!
Fifan alltså, jag skulle vilja ha en heldag själv. Utan karl och utan barn. Bara vara jag, Jenny. Inte fru och inte mamma. Just nu är jag less på att vara mamma. Det får man vara..
Jag vet inte vad jag skulle göra på min dag, antagligen bara längta hem. Värdelöst!
Banvakt efterlyses till på lördag. Grannarna nere på gatan har taklagsfest (stavning?) och det skulle vara skitakul att vara med.
Hela huset ser ut som ett bomnbedslag. Av någon anledning ligger det småsmå papperstussar över hela golvet överallt. Kläder och leksaker tar upp hela golvytan. 99% är Liljas. Köket har dagens disk på bänken.
På kvällarna, när det ntligen blir tyst här. Då orkar jag inte städa. Jag vill bara sitta och vänta på en ny och bättre dag då jag förhoppningsvis har mer energi..
Fy vilket neggo jag är. Men det är klart, det åfr även jag vara ibland. Det tänker jag fortsätta med ett tag till, tills jag druckit upp mitt glas vin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar