*Hostar vidare..

.
Det känns så jäkla hopplöst.
Jag känner mig ju frisk, men är galet sjuk samtidigt. Igår fick jag skjuts till jobbet, jag törs helt enkelt inte cykla. Jag är rädd att den lilla ansträngningen ska trigga igång hostan ännu mer.

Under natten så har jag känt mig mer död än levande. Ett tag där på natten så måste jag haft minst 50 i temp. Det är iskall luft på jobbet, men jag svettades floder, från varenda por i kroppen. Sen var jag tvungen att lägga mig, för då trodde jag att jag skulle svimma. Obehagligt, men jag överlevde med hjälp av divesre medicin. En natt till bara, sen är jag klar.
Sen ska jag ligga i soffan och  friskna till.

Jag var hos läkaren igår. Hon gav mig det abslut glada (ehh!) beskedet att det är vanligt att just den här hostan håller i sig i 12 veckor ungefär!!! What?!

Nåja, jag har fått antibiotika nu. Så jag håller tummarna.'
Jag skulle gärna vilja vara hostfri på begravningen. Det är mitt mål. Inte alls möjligt, för då har jag hostat i 5 veckor.

Nu ska jag strax väcka min make och sen släppa ut katten i sitt nya halsband..