*Liljas framtid, enligt henne själv..

.
Japp. Då är det tydligen bestämt. Den lilla var väldigt säker på sin sak. Tänk så härligt att ha sin framtid utstakad redan vid tre års ålder. Jamen jisses!

Jag o Liten satt och diskuterade framtiden igårkväll. Detta kom vi fram till:

Lilja är nu kär i sin Nissebror. När dom blir stora ska dom gifta sig. Nissebror friade redan för ett år sen med blommor å allt. Sen ska dom pussas (!) och så småningom ska dom få två barn. En flicka och en pojke. De ska heta Esther och Esther. (Fint..)
Lilja har efter lite velande fram och tillbaka bestämt sig för att hon ska jobba som svärmor Stina, som fröken på en skola för stora barn. Dessutom ska hon tävla i TV när hon hoppar pinne, mao stavhopp.

Så, det låter väl som en alldeles utmärkt framtid?!

*Annorlunda..

.


En mule mjuk som sammet det har min lilla häst.
Har min lilla häst.


Vad du är söt min kära lilla ponny.
Vad du är snäll min kära lilla häst.
Du säger ingenting min kära lilla ponny.
Men du är den jag gillar allra bäst!

/Lilja



*All denna kärlek..

.

Tänk att vi har så många

underbara människor i vårat liv.

Att Lilja har sån tur att växa upp med så

mycket kärlek, leenden och

uppmuntrande ord.

*Bättre sent än aldrig..

.

Vi började dagen alldeles för tidigt! Jag tror bestämt att den lilla klev upp vid sju och jag klev upp ca 20 min senare. Jag gillar INTE att bli skriken upp ur sängen.
PAPPPPAAAA! PAAPPAAA! KOM NUUUU! FORT!
Hon ropar alltid på Larne eftersom han kliver upp 8 av 10 ggr medan jag sover vidare.

Man får ju lite lagom panik eftersom det låter som om världen håller på att gå under och man dessutom vet att hon är magsjuk. Så man gör sitt bästa med att vakna, få på sig kläderna åt rätt håll och sliter isär ögonlocken för att hinna fram till barnet där hon bara sitter och ler. (då kan man lätt dra en ramsa för sig själv, helt ok) Hon vill förstås inget. SOM VANLIGT!

Behöver jag förklara att jag inte är en trevlig

människa på morgon?

Hell no!

En kanna kaffe senare och några rök ute på

bron så börjar jag nu vara människa...


Nu kan jag säga GOD morgon =)

*Sjukstuga...

.
Först var hon frisk sen blev hon hängig. Snabbt piggelin igen men lika dålig, lika snabbt. Hög feber ena sekunden och upp o studsa feberfri andra. Så har det varit sen i fredags.

Igår var vi ute länge och lekte, åkte madrass och skottade. Hon var hur fräsch som helst. Inga mörka ringar under ögonen och fin färg i ansiktet. Sen kom natten med lite upphostat slem, men pigg morgon. Så iväg på dagis. Men hämtade henne tidigare för att hon var så hängig och inte ville äta, bara sitta i soffan under en filt.

Idag for vi till mamma. Lilja var rätt pigg och glad. Tills hon vilat. Hon tittade på middagstallriken och man riktigt såg hur grönblek hon blev i fejjan.
Sjuk och eländig ville hon såklart sova hos mormor. Men efter ett besök på toa så bestämde vi att det var bäst i att åka hem iaf.
Magsjukevarning..

De senaste 4-5 dagarna har Liten ätit:
1 glass
1 mandarin
1 korvsnärt
3 skedar yoggi
3 tuggor hamburgare
någon tugga macka..

Glass, mandarin och korv idag. Så det var ju inte konstigt att magen satte igång idag.

Så, nu sitter vi här hemma..igen. Jag har hjärtat lite i halsgropen när jag ser hur Lilja kämpar i sig den minsta mackan i världen. Jag väntar bara att den ska komma upp igen, flygande över rumsbordet och ner på lurvasmattan..  
Hoppas inte hoppas inte hoppas inte!

Blek och grå under ögonen.
Lilla lilla flickebarn!

* Den lilla...

.
Lilja har varit lite extra trött idag. Lite extra dålig matlust. Lite extra lätt för tårar.
Till middagen grinade hon bara. Hon satte sig i sängen med snutten för att snyfta ifred. Hon grät i ca 20 min och småslumrade däremellan.
Med tanke på eftermiddagens sängläge och kvällens gråt så anade jag bara en sak. Å jajjomän!

Välkommen febran!

Lilja spelar backgammon med pappsen!

*Min önskelista enligt Lilja..

.
Samtal med Lilja på väg hem från dagis.

-Vad önskar du dig av tomten mamma?
-Hmm, jag öönskaar mig..en snäll flicka!
-Näääää, det kan man inte önska sig. Du kan inte önska mig, jag är ju ingen leksak!
-Dåå önskar jag mig...god mat!
-Hahah, näää mamma. Det äter man ju hela tiden.
-Jaha, men då önskar jag mig....
- Du kan ju önska dig skidor!
-Nja, skidor får du och pappa åka. Jag ösnkar mig...
- Men mamma, du kan ju önska dig något att leka med!
- Ja, det är klart. Då önskar jag mig..ett paket!
-Jaaa, eettttt paaakeeeeeeeet! Hubra!

*Pepparkakshus..

.
Jag är så perskansk rastlös på eftermiddagarna så jag börja vandra redan vid lunch. Men Lilja, hon hade minsann ideér om hur vi skulle fördriva dagen igår.

En brännblåsa och kristyr i hela köket senare, så har vi lyckats få ihop ett riktigt snyggt pepperkakehus. Det må vara ett fall för arga snickaren. Men vi är nöjda! Huvudsaken är att vi haft roligt, vi har gjort något tillsammans och det är garanterat gjort på kärlek!

Lilja är med sitt konstverk, med och tävlar hos Monstermalla

Jag tycker fler ska gå in och vara med så vi får se massor olika byggnationer.

 

*Det där med maten..igen..

.
Det har blivit mycket bättre. Måltiderna med Lilja har blivit betydligt trevligare. Fastän det egentligen går emot mina principer, så får hon äta frukost och kvällsfika i vardagsummet. Eftersom hon oftast äter det själv. Ingen orkar sitta med henne i köket och vänta och vänta på att hon ska bli klar.

Lunch och middag äter vi förstås i köket. Där har vi minskat på lite regler om vad som gäller. Nu är jag nöjd om hon smakar maten, hur mycket det då blir, det struntar vi i. Hon får i sig nog ändå, trots sina bebisportioner. Hon växer så det knakar och utvecklas mentalt i rasande fart. Det går ingen nöd på henne.

Men störst av allt så är det MIN inställning kring det hela som ändrats. Jag är inte lika spänd och hysterisk kring mängd, uppförande och bordsskick. Jag tror det är därför Lilja själv har taggat ner lite.
Det känns skönt att erkänna att det är jag som varit FÖR hård. Ibland, eller ofta, ser jag Lilja som så mycket äldre än vad hon egentligen är. Just därför att hon på många sätt beter sig och har alltid gjort det, mognare än många jämnårsbarn.

Men som sagt, nu ser jag fram emot måltiderna. Det är jag superglad över!

*Skam över tomtarna på stan..

.
Skyltsöndag.Jag vet, det var några dagar sen.Men jag har funderat på en sak och ju mer jag tänker desto mer irriterad blir jag. Det är inte så att jag är så väldigt engagerad i det här med könsfrågor när det gäller barn. Lilja får det som är sött, häftigt, praktiskt, coolt, rosa, grönt, brunt, lila.. Hon får själv välja färg, form och lek. Hon får helt enkelt forma sig själv.


Jag tänker inte ofta på hur samhället ser på saken. Men i söndags när vi var på julskyltningen så skulle Lilja få köpa sig ett paket av tomten (en av de 5 som stod på rad) . Det fanns i olika prisklasser och Lilja väljer tacksamt nog den billigaste varianten och även från POJKlådan med POJKklappar.

Happ, en bil är ju kul, tänker jag när den ena tomten säger till Lilja att i korgen brevid, där finns det minsann FLICKklappar, som kanske skulle passa sig liiiite bättre. Grr..

En annan tomte la sig i och pratade över huvudet på lillflickan och istället försökte förmedla för mig att det finns FLICKklappar.

Samtidigt som jag säger för femtielfte gången att det går minsann lika bra med ett blått paket så lägger sig en tredje tomte i samtalet..

Mitt bland alla tomtar, står ett litet flickebarn med en spännande julklapp i handen, som hon själv valt. När tre mycket spännande tomtar säger åt henne att det paketet är minsann inte rätt, utan hon ska ju ha ett rött paket..
Tilläggas bör att Lilja flera gånger själv sa: Jag VILL ha det här paketet!

Nä, nu blir jag lite ledsen i ögat när jag ser henne framför mig. Om det då varit "vanligt" folk som sagt det, men tomtar, som barnen väntar på ett år.

Förjävligt, är vad det är!

Lilja blev superglad över sin ljusblåa bil!!!!!

*Det där med rosa...

.

Ja, vad säger man? Jag vet inte vem som har lärt henne eller var det kommer ifrån. Men Lilja är mest som oftast påklädd inomhus. När hon ska vara "cool" , då finns det bara en outfit som gäller..

Inget rosa alls va?

*Det där med maten...

.
Ja det är verkligen svårt.
Jag tycker att jag är så jäkla pedagogisk, tålmodig och duktig på nästan allt annat. Jag låter saker och ting ta tid för att liten ska lära sig. Jag visar och hon lär. Vi hjälps åt och fixar det mesta.
Men just när det kommer till matsituationerna är jag tom.

De enda reglerna vi har vid matbordet, är att man ska alltid smaka och vi väntar med att lämna bordet tills alla ätit. Den sista regeln bryts oftast av mig då jag inte orkar vänta.

Vi försöker att inte muta eller straffa med godsaker eller lek. När jag blir irriterad kan det dock komma. Fel av mig, jag vet.

Problemet är inte att hon inte äter, problemet är att hon äter så förbenat sakta. Sen hon föddes så har hon bara velat ha kall mat, ljummen är jättevarmt.
Sen tuggar hon maten i säkert 10 minuter, sen 10 min till för att svälja.

Som jag skrev igår så är hon inte stor i maten. Vi har nästan aldrig gett henne mellis, för då äter hon inte middag. En liten frukt på sin höjd, men då ska det vara några timmar till nästa måltid.
Hon är alldeles för lik mig när det gäller mat. Det stör mig och hon har säkert lärt av mig.
På morgonen får hon fortfarande välling, för det tar minst 1-2 timmar efter hon vaknat innan hon kan få i sig en macka.

Ett ordentligt mål per dag brukar hon äta, oftast till lunch. Med ordentligt menar jag en korvskiva och en liten potatis. Mackor däremot, det kan hon äta. Alltid! Makaroner också, med ketchup. Gurka och sockerärtor.

Hon får vara med att laga mat, hon dukar och vi myser ofta med ljus och gör matstunden speciell. Men det kvittar. Jag trodde att det var en period och att det skulle gå över, men det är drygt två år sen. En väldans lång period med andra ord.


För er som hänger med så hade jag och Lilja ett liknande bråk om en banan för ett bra tag sen. Hon tjatade och tjatade om en banan, trots att hon redan ätit..nåt.. efter många förslag fram och tillbaka fick hon den på villkoret att den ska ätas upp. Efter två tuggor låg den på bordet och hon var mätt. Då blev hon sittande vid bordet tills bananen var uppäten. Det tog en sisådär 1½. Sen kunde vi fortsätta den planerade myskvällen. Hon lärde sig något, hon förstod precis vad jag ville. Efter det så tänkte hon efter om hon verkligen ville ha den där mackan/frukten och om hon skule äta upp den. Vi kunde relatera till hur tråkigt det blev och det höll i sig i flera månader, tills nu..

Vi behöver ha ett sånt här bråk 1-2 ggr per år.
Jag känner att måttet är ju likson rågat ibland och jag måste ställa ner foten ordentligt.
Igår blev det så. Trots att jag vet att hon var alldeles för trött egentligen.

Nu återstår att se hur dagen blir...

*Så gick det..

.
Det blev att hämta Liljaf rån dagis tidigare idag. Grannfrun nere på gatan kom att bio kl 13 var en bra idé. Så sant så! Jag var dock liite nervös på hur det skulle gå då detta var litens premiärbio. Hon gillar nämligen inte hög volym, typ alls. Man kan knappt spela musik högt nog för att det ska höras in till köket utan att hon måste hålla för öronen.
Men hon satt som ett ljus, skrattade och åt popcorn. De var de sista 10 min som myrorna kröp upp i brallan. Men eftersom vi var alldeles ensam i stora salongen så gjorde det ju ingenting.

Jag gissar att hon kommer att prata om det här ett bra tag framöver..

Nu är det dags att börja med middagen känner jag, popcorn som frukost/lunch håller inte magen nöjd så länge!

*Det där med äpplet..

.
...som inte faller långt ifrån trädet..

För att väcka Lilja krävs tre steg.

Steg 1: Öppna dörren, vänta...
Steg 2: Tänd lyset, vänta...
Steg 3: Påbörja uppstigning...

Jag är den första att erkänna att hon ärvt det från mig!

*Full fräs...!

.
En sån helg. Vi har haft fullt upp. Det har gått ganska mycket pengar, men vi är också mycket lyckligare och mycket mindre rastlösa.

Jag slösar gärna pengar på att ge Lilja en speciell dag, men utemat, godis och ett äventyr som hon inte kan sluta prata om i flera veckor. Att få skämma bort henne på det viset är tusen ggr mer värt en leksak för 500 kr.
Fredag, som vanligt "party" med gatan. Det innebär oftast middag och Idol med gänget. Eftersom jag var sjuk i fredags så låg jag mest i soffan hos grannen under en filt medan hon fixade käk. Gallan spökade och gav inte med sig förän ganska sent på kvällen.

Lördad packade vi in oss i grannens bil och drog iväg till Leos lekland. För er som inte vet så är det en stooor lekhall med kanor, klätter, hopphus, studsmattor osv. Liknande finns väl lite överallt. Lilja övervann både en rädsla och ett gymnastiskt hinder hon slagits med tidigare. Stoltare tjej har jag sällan skådat. Det är kul att se hur glad hon blir över att utvecklas. På Leos finns det massor med "roligt" godis, så självklart fick hon köpa sitt lördagsgodis där. Det blev dyrt. Mat ska man ju ha och en slush i roligt glas. Det blev dyrt. Det enda som jag inte tyckte var hutlöst på priset var maten. Bra där!!
Trötta och helt slut for vi hem för att bädda ner oss i soffan med lite chips och fångarna på fortet.
Ett efterlängtat glas rött senare och vi sonade på soffan vid 22.

Söndag vaknade vi näst intill pigga och utvilade. Jag hade säkert sovit bättre om glasögonen legat på sängbordet istället för att knosats mot min näsa. Nåja. Upp, koka lite kaffe, byta däck på bilen och sen iväg till äventyrsbadet. Även där var Lilja betydligt tuffare än jag trott. trots att vi inte badat på en evighet så  antog hon nya utmaningar om och om och om.
Jag är så stolt över min annars lite fega tjej.

Helgen har mao varit helt fantastiskt underbar! Jag har massor av bilder att visa, men det kommer ikväll. Nu ska vi äta middag. Risgrynsgröt och mackor, nam nam. Med tanke på hur gallan beter sig så kommer det bli mycket gröt för mig den närmaste tiden.

Som sagt, bilder kommer ikväll...

*Stooor flicka..

.
Uppfostrad och glad i hågen börjar den lilla flickan att städa sitt rum innan jag ens hunnit få av mig ytterkläderna.
Idag är det lördag, det innebär städning i rummet INNAN något lördagsgodis, till skillnad mot veckans övriga dagar då det är städning innan pyjamasdax.

Hon är fin min flicka!
Städat och fint, nu sitter hon i sitt rum och tittar på bamse, äter godis och dricker vatten ur den häftiga muggen hon köpt på Leos, rosa såklart!

*Kille eller tjej..?

.
Läste en blogg på morgon, närmare bestämt den här. Jag började fundera på var jag står i ämnet. Tänkte fram o tillbaka, upp o ner. Sen inser jag att jag inte står alls.
Alla får ju göra precis som de vill. En del är rädd att sonen ska bli gay om han råkar leka med en docka och att dottern skaminsann lära sig ömhet, matlagning och att vara lugn och fin.
Vissa mer eller mindre extremt förstås.

För att räkna på lite typiskt flickigt och pojkigt..

Lilja är väldigt "rosa" på alla olika sätt. Sen hon var en krypande mask så har hon älskat skor. Hon ber om att få gå på stan och kolla/köpa kläder. De kläder hon tittar på är 90% av gångerna lila/rosa, glittriga eller med något gulligt djur på. Jag tittar först på pojkavdelningen, just för att slippa gröliga tryck. Pojkavdelningen har fina stilrena enfärgade kläder. Där finns det mycket motorcyklar, som Lilja gillar.
Jag handlar oftast svart,vitt, brunt eller grönt. Resten av familjen köper rosa, lila eller rött. Jag har en teori om det..
Syrran har fyra pojkar, som är äldre än lillis. Så självklart är det roligt för min familj få köpa sött, pluttigt och rosa för en gångs skull.
På Larnes sida, där är Lilja första barnbarnet för farfar o farmor Marita. Så då är det nog pluttigulligt för dom också.
(gissar jag)

Lilja väljer ofast kläder själv. Eller jag väljer plagg och hon får bestämma färg. Ofta försöker jag få henne till att välja något annat än rosa/lila, men hon är bestämd och det gillar jag. Hon vet vad hon vill!


Angående lek..
Hennes rum svämmar över av dockor, fluffiga mjukisdjur och typiska ta-hand-om-lekar. Jag tror ärligt talat hon äger nog bara tre bilar. Men det är för att hon inte leker med dom, hemma. Borta kan hon leka med bilar och garage och dyl. Hemma leker hon som mest med tåg och tågbana.
Lilja älskar att baka och laga mat, få vara med i köket och se vad som händer.

Ska vi ut på stan eller på kalas så kan det ta 30 min extra att komma iväg, för hon måste bestämma vilka smycken hon ska ha på sig, vilka tofsar i håret osv.
Sminka sig vill hon också göra, ögonskugga, sen är hon nöjd.

Liljas personlighet, hennes ganska extrema flickighet är inget som kommer från mig. Jag är låångt ifrån lika flickig som hon är. Jag som knappt kammar håret, sminkar mig eller klär upp  mig. Jag rapar högt och opassande, svär och spottar.

Lilja kommmer alltud att få vara på det sättet hon vill. Vill hon vara rosa och fluffig, så varsågod. Vill hon vara en motorcykelknutte, så varsågod.
Jag kommer aldrig att försöka forma henne till att vara en annan personlighet än den hon är.
Däremot kommer dörrar alltid stå öppna till båda världarna.

Lilja fiskar hos mormor, sittande i leran.
Rosa mössa, rosa skor och bruna täckisar.

*Joolit..!

.
Ibland är hon rolig den där lilla flickan Sommansson. Som idag till exempel, när hon står på godisvdelningen på ica och sjunger - Nu är det lördagsmyyyyys... alldeles för sig själv.
DÅ är hon riktigt kul typ!

För ganska exakt ett år en, när hon åt yoggi, då var hon också kul.
Ögoninflammationen hon hade då var inte lika kulig.



*Sötfisen..

*Stolt mamma...!

.
Vi var på coop för handla mjölk och fördriva lite tid. Jag och liten fastnade såklart vid leksakerna.
Lilja hittade än det ena, än det andra som hon ville titta på, känna på, hålla i eller kramas med. När hon till slut kom fram till en mjukis-Skalman började den där gnälliga rösten att anas..
-Jaaag viiil haaaaa deeeeeen!
-Nä Lilja, vi ska inte köpa nåt!
-Men..
-Nu tittar vi bara på leksakenrna, vi ska inte köpa något idag.
Då lägger den lilla prinsessan tillbaka Skalman och säger - Okej!, sen går hon vidare.

Inget gnäll, inget tjat. Bara Okej. I bilen hem förklarade hon för pappan att man måste önska sig av tomten!


Just där, just då, kan jag inte ha varit mer stolt mamma. När man förväntar sig tidernas utbrott mitt på leksaksavdelningen men får ett ryck på axlarna. Då ville nästan mamma-tårarna komma fram.

Natti natt!