*Det blir inte alltid som man tänkt sig..

.
Helgen planerad, skönt!
Idag, fredag slutar Larne redan klockan 16. Sen är han ledig hela helgen. Planen för kvällen är att gå över och busa med grannfrun. eller närmare bestämt busa med grannbarnen och spela lite wii.
Lördag kommer Linn och Ricke hit. Det var en evighet sen. Äta lite mat, spela lite spel och ta igen lite skitsnack som vi missat. Om vädret tillåter har älskling planerat att prova sina nya slalomskidor på valls.

FAIL!!!

Vad tror ni händer? Jo, lilla jag ska jobba fre och lör natt.... Missförstå mig inte, jag är superglad av att få fara och jobba. Det var längesen. Men varje gång vi planerat något så åker jag på att jobba. Hur kommer det sig?
Nu har jag inte jobbat på några veckor, och så fort vi planerar 1 dag med främmande så skiter det sig.
Nåja, jag tar gladeligen emot jobb, speciellt natt. Ska bli så skoj! Jag är mer än less att bara vara hemma, bara vara mamma. Trots att det är det bästa jobbet som finns så finns det även gränser för hur mycket man orkar med.

Snart ska jag gå iväg och hämta lillan på dagis, ssen blire lite lunch och vila för båda flickorna Sommansson.

Adios!

*Stenar stenar stenar..

.
Japp, det är vad jag har i min mage! Eller för att vara mer anatomiskt korrekt så ahr jag stenar i gallan. Inte alls oväntat besked. Det visste jag ju redan, men fick det konstaterat med hjälp av ultraljud imorse. Tillomed jag såg grushögen på den lilla skärmen.
Så nu väntar operation för att få bort det. Ska bli sååå skönt att kunna äta vad jag vill, hur jag vill och hur mycket jag vill!
2 av mina passioner här i livet är choklad och bacon, men det får jag ont av så det är big no no, men OM jag äter ändå så måste jag vara försiktig och inte äta så mycket. Hur kul är det ens att snåla med choklad? Varje gång jag bakar, så bakar jag med choklad. Finns liksom inget alternativ!
Men men, livet kanske blir annorlunda efter op. Jag hoppas det!

Nu är det dags att krypa i säng med älskade!

*Godmorgon mina sköna..

.
Jag hade fel, jag ska inte alls röntga magen. Det blir ultraljud istället. Det känns mycket mycket bra. Jag tycker inte om röntgen, alls. Har gjort det alldeles för många gånger, är less.

Hungrig är jag och törstig. Just bara för att jag inte får. Inget kaffe såhär på morgon, hur ska den här dagen sluta egentligen? JAg börjar redan utveckla huvudvärk och abstinens.

- 20 grader ute, men jag måste gå från päs hem till deepwiik. Känns långt och kallt. Jag försöker flirta med syster som är i stan runt då, men eftersom jag inte vet hur lång tid det tar så är det svårt att bestämma. Det som är spännande med att vara på lassa är ju tiden. Antingen tar det en kvart eller så sitter man kvar och väntar på att få komma in efter 2 timmar.. Man kan aldrig veta.

Nää, en rök och iväg strax då.
Skrivs sen!

*Kvällsångest...

.

Nu är jag där igen..

Sitter och kollar runt, planerar och funderar.

Löser problem och bildar nya.

Har just hittat jättefint boende i falkenberg. Kollat runt om jobb.

Men den där hålan är ju lika som här, om inte annat ännu värre.

Där är det då inte speciellt mycket roligare heller. Jag vet inte vad jag söker efter.

 Jo, familjen!

Men förutom det då? Ingen aning. Men det känns som att jag står och stampar stilla, eller kanske bakåt.

Vem vet om det blir bättre av att flytta? Kanske måste göra det för att komma fram till vad jag vill göra.

Men ska vi verkligen sälja huset isåfall? Njaa, det kändes ju trist.

Risken är ju att jag istället står där nere och trampar och

kanske bara vill hem till pite igen.

Besvärligt!

Ojojojoj. Hade det inte varit för att jag måste fasta inför röntgen imorgon

så hade jag nog tagit mig ett glas vin ikväll. Det är ju ändå onsdag så en glass rött innan kudden

skulle ha suttit finfint!

Nää, vad fan!

Ska jag bli en sån som bara bott i samma stad hela mitt liv? Jag bor tamejtusan

bara 2 gator från mormors hus. Så långt jag tagit mig alltså!

Men vem vet, jag kanske skulle bli en annan människa,

en annan Jenny, en bättre (?) om jag klippte navelsträngen lite och

utforskade livet utan att hålla mamma i handen...

Eller så kommer jag att ångra mig för resten av mitt liv för att jag flyttade.

Mitt drömhus jag bodde i är borta och vänner har gått vidare med sina liv

och det vi hade är liksom glömt..

Kan det bli så? Det brukar bli så.

Jag har inte alls bra kontakt med mina närmaste vänner som flyttat.
Det blir ju så, tyvär.

Nu ska jag röka..och ringa en vän..

*Stolt mamma..

.
Jaa, det är jag! Vissa dagar vill jag bara skrika ut om allt bra som Lilja gör eller kan.

*Idag fick hon så mycket beröm på dagis för att hon är duktig.

*Hon har minsann börjat äta den lilla rackaren. Hon sväljer allt (hittils) med hull och hår, inget gnäll alls. Idag stoppade hon i sig potatis och köttfärsbiffar som om hon aldrig sett mat innan. För en månad sen fick vi tvinga i henne potatis.

*Hon har varit utan tutte på dagarna nu i snart två veckor, hon får endast ha när hon sover. Annars brukar hon jämt gå omkring med en napp.


*Idag har hon sovit middag utan! Jag är helt paff!

*Mer och fler snack kommer ur henne nu. Det finns inte mycket hon inte vet eller kan i det talande språket´nu mer. Dessutom har hon börjat prata tydligare, kan ha att göra med att hon är utan tutte.

*Toaträningen går allt annat än bakåt. Det är inte många kisseblöjor vi får byta numera. Hon har nästan alltid på sig, men säger ändå till när hon vill kissa och bajsa. Nr 2 gör hon aldrig i blöjan..

Finaste finaste lilla sockertoppen!

* Boktips!

.
Jag vet inte vad jag ska säga. Det är liksom svårt att med ord beskriva en bok som innehåller allt.
Det var längesen jag plöjde igenom en bok med sådan spänning.

Jag har svårt att hitta en bok/författare som jag gillar och när jag gör det så vill jag läsa allt från denna. Nu är jag såld på "Lars Kepler" och boken hypnotisören.

Har ni inte redan läst den så GÖR det! De första 2-3 kapitlena var lite tråkiga, ni vet när man ska lära känna karaktärerna. Men sen ökar den snabbt i spänningen men många olika twist n turns.

Makalöst bra!

*Mirakelpiller..!

.
De där superduperpillrena som jag brukar äta heter L-Argiplex och finns att köpa i vanlig hälsokostaffär.
Jag började äta dom för att få igång lusten, lusten för intimitet. Men fann att de är så mycket bättre än så.
För mig tar det ungefär 2-3 dagar innan jag känner av något. 5 st hemskt stora kapslar ska sväljas varje dag, jag brukar ta 2 till lunch och 3 till middag, för annars blir jag mätt på bara dom. Efter några dagar kan man trappa ner dosen till 3 (kanske).

Vad känner jag då?
Förutom att lusten får sig en kick så blir jag väldigt, väldigt kär i min man och känner jag mycket mer kärlek överhuvudtaget. Kärlek till Lilja, till hemmet, till mig själv och till livet. Jag får mer energi och därav blir jag mycket gladare.
Det är helt otroligt vilka mirakelpiller det är.
Jag har tidigare provat rosenrot och sånt, men inget kommer i närheten.

Nackdelen är att de kostar en hel del. ca 250 :- för 100 kapslar, vilket innebär ungefär 20 dagar beroende på hur man doserar. Men jag tycker det är värt det.
Inga andra biverkningar förutom tom plånbok har jag märkt.

Vad är L-Argiplex?

L-Argiplex är hjälpmedel för sexuell lust och funktion, samt för allmänt välbefinnande. L-Argiplex innehåller bland annat L-arginin som bildar kväveoxid vilket:
•Påverkar lustcentrum i hjärnan
•Stimulerar erektion hos kvinna/man
•Förhöjer den sexuella njutningen
•Vidgar blodkärlen
•Verkar uppiggande med ökad glädje och ork
•Optimal sammansättning

Om du vill läsa mer kan du kolla in här.

Nu ska jag krypa ner i soffan och läsa lite, sen ska jag o älsklingen spela tv-spel.

Ps. Jag ska tipsa om både bok o spel imorgon!..Ds

*Orkeslös..

.
Jag är så jäkla lat idag. Latheten personifierad!
Inte en endaste fena har jag gjort i onödan förutom lunch till mig och lillan och startat en maskin tvätt. Annars har jag bara suttit i soffan, zappat på tv och spelat spel på facebook...
Jag ids inte ens gå ut och röka.

Det är nog dags att börja om med mina mirakelpiller tror jag. En tripp till stan och hälsokost affären skulle alltså inte skada!

Men inte idag, idag orkar jag inte....

*Frozen pelvis..?

.
Jag ser inte mig själv som en hypokondriker. Lite mer tvärtom faktiskt, jag ser sällan en sjukdom i mina krämpor eller symptom utan avfärdar hellre som något tillfälligt. Sen har jag gång på gång blivit överbevisad att jag faktiskt har både det ena och det andra i kroppen..

Men, nu börjar jag faktiskt fundera.. Kan hända att det är lite utav en önskan mer än hypokondriskt. Jag har sedan i söndags haft ont i magen. Längst ner i magen, under naveln ungefär, där hela baby-making-maskineriet befinner sig. Först trodde jag att det av någon anledning var träningsvärk, för det känns lite som så. Men om jag spänner musklerna och trycker så känner jag inget alls. Däremot om jag slappnar av och trycker så gör det ont. Jag behöver inte trycka för att det ska smärta.
Nu låg jag inatt och funderade på vad och varför. Sen kom jag på det!
Frozen pelvis! Eller nåt liknande..
Skulle ju kunna vara ett alternativ. Saken är den, OM det skulle vara något sånt så kanske det innebär att jag skulle behöva operera bort hela skiten. Därav önskan.. Då behöver jag ju inte vänta i flera år!

Ok, jag är medveten om att det låter lite grymt och jag ber om ursäkt om någon tar illa upp. Men det känns som ett snabbt alternativ till att få bort allt som har med graviditet att göra. Sketabra!

Som sagt, nu tror jag inte att det är någon fara, men har det inte blivit bättre på någon dag så måste jag ju kolla upp det märkliga..

På tal om läkare, på torsdag är det äntligen dags för röntgen av gallan. Jag tror inte att dom hittar något eftersom jag inte har så stora problem längre. Stenarna passerade nog senaste anfallet.
Jag väntar även på resultat av senaste provtagningen för njurar och prolaktin, sen blir det magnetröntgen på huvudet igen.


Tur man är frisk och kry såhär som 27-åring!

*Morrn morrn..

.
Idag är en sån där dag då jag vill en massa men orkar väldigt lite.
Jag känner mig konstigt nog på städhumör, men är samtidigt fruktansvärt trött och lat. Jag skulle behöva byta gardiner i köket och gör jag det så brukar som städning komma på köpet.

Men just nu kokar jag kaffe och har precis börjat med lunchen. Lilja ville ha makkajooner (ovanligt, nää) men jag hittade inget roligt att äta till. Så nu blir det pommes och bullens. Det var längesen kan jag lova. Jag som nästan levde på bullens tidigare, men så blev dom dåliga och jag la av med det beroendet. Nu är jag beredd att prova igen, smakar det illa så får jag dränka korvarna i ketchup och bea. Mycket enkelt!

Lilja sitter i sitt rum och lyssnar på pippi och stökar ner. Jag förstår inte hur snabbt en sån liten en kan dra fram alla leksaker på en gång..

Ojdå, kaffevattnet kokar...   c ya!